Smärta är livsviktigt men ska inte stoppa dig

”En akut smärta är i grund och botten vår vän. Den fungerar som ett skyddssystem som påkallar och upptar vår uppmärksamhet och motiverar oss att reagera. Och det är en viktig motivator eftersom den vill lära oss att inte utsätta oss för sådan smärta någon mer gång”
Marcelo Rivano Fischer, docent vid Lunds universitet

Smärta uppstår i hjärnan

Smärta består av tre komponenter och uppstår först i hjärnan. De tre komponenterna är: Sensorisk, kognitiv och affektiv. Sensorisk är det som har med våra sinnesintryck att göra, kognitiv har med hur vi upplever och minns en upplevelse och affektiv handlar om hur vi tolkar det känslomässigt. Dessa tre komponenter bildar själva upplevelsen men smärta är också starkt förknippat med rädsla. Dessa känslor kan förstärka varandra; är vi rädda känner vi mer smärta och känner vi smärta blir vi mer rädda.

Långvarig värk är begränsande

Den kortvariga smärtan känner vi alla igen. En tå sparkad på bordsbenet eller en armbåge som slår i en dörrkarm. Det händer att vi gör oss illa. Inget konstigt med det. Det går över.

Men när värken blir långvarig blir den begränsande. Sjukvården brukar definiera långvarig eller kronisk smärta när du har haft ont varje dag i tre månader eller mer. Men redan efter en vecka kan värken begränsa. Kroppen mår bra av att röra på sig och rörelse är ofta ett bra sätt att lindra värk. Men vem orkar röra på sig om det gör ont? Smärtan begränsar då inte bara aktiviteter utan också det som kan lindra.

Ett liv helt utan smärta

Tänk dig ett liv utan smärta. Låter det underbart? Det finns drygt 80 rapporterade fall i Sverige med personer som inte känner smärta alls. De kommer från byn Vittangi i Norrbotten. Det är en ärftlig  sjukdom som fått namnet Vittangisjukan. De drabbade har aldrig känt smärta i sitt liv och riskerar att inte märka om de skadar sig. På så sätt är smärta faktiskt bra.

Sjukvårdens förändrade syn

Det som tidigare behandlades med smärtstillande blir allt oftare behandlat på andra sätt. Forskning har visat sig att smärtstillande läkemedel inte alltid har stor effekt vid långvarig smärta. Nya rön visar att fysisk träning och kognitiv beteendeterapi (KBT) hjälper många patienter med långvarig smärta. Ett finare ord på detta är smärtrehabiliteringsprogram.

Smärtrehab vid Skånes Universitetssjukhus

Vid Skånes universitetssjukhus, SUS, används denna nya typ av smärtrehabilitering. Patienterna går ett program som baseras på Acceptance commitment therapy (ACT). Det är en form av KBT-behandling där patienterna får lära sig mer om långvarig smärtan och hur de ska få ett nytt förhållningssätt till den.

– Ett av våra mål är att hjälpa deltagarna att hitta alternativ till medicineringen. En del av deltagarna tar morfintabletter som kan leda till en ökad känslighet i nervsystemet, vilket i sin tur kan öka upplevelsen av smärta, säger Åsa Ringqvist vid SU.

TENS – ett läkemedelsfritt alternativ för smärtlindring

TENS-apparater behandlar värk i muskler och leder genom elektrisk nervstimulering. Förkortningen står för Transkutan Elektrisk NervStimulering och den använder svaga elektriska impulser för att blockera smärta. Det är enkelt uttryckt smärtlindring utan biverkningar. TENS fungerar på flera typer av smärta. Men lindrar också stelhet och domningar i rygg, armar, ben och fötter. TENS är ett komplement till smärtstillandeläkemedel och kan hjälpa till att förebygga återkommande smärtproblem så att din smärta inte begränsar dig.

Läs alltid bruksanvisningen och Säkerhetsinformationen innan du använder TENS.

Läs mer om TENS här.