Vad är pulstryck och hur påverkar det din hälsa?

På 1900-talet ansågs det diastoliska blodtrycket vara bäst för att bedöma risken för hjärt- och kärlsjukdomar. Eftersom undertrycket ansågs vara motståndet som hjärtat skulle övervinna för att pumpa ut blodet i kroppen. I kontrast ansågs det systoliska trycket ange hjärtats maximala kraft. Skillnaden mellan dem, pulstrycket, gavs ingen större uppmärksamhet. Nu vet forskare och läkare att båda trycken är viktiga och att pulstrycket är en del av hjärthälsan.

Hur beräknar du pulstrycket?

Mät ditt blodtryck som vanligt. Subtrahera sedan undertrycket från övertrycket och du får pulstrycket. Ditt puls- och blodtryck kan vara värdefull information för din läkare. Det hjälper dem att upptäcka en mängd olika hjärt- och cirkulationsproblem, som en ökad risk för stroke och hjärtinfarkt.

Vad är ett normalt pulstryck?

Ett normalt pulstryck för en frisk vuxen person är runt 40 mmHg. Se på ett optimalt blodtryck: 120 över 80 mmHg. Skillnaden i blodtryck är just 40 mmHg. Att pulstrycket varierar är helt normalt, precis som för blodtrycket. Variationen är normalt runt 10 mmHg. Därför är det klokt att mäta blodtrycket flera gånger, räkna ut pulstrycket och sedan ett medelvärde av dem.

Faran med ett högt pulstryck

Om pulstrycket är över det normala under en längre tid ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar. Redan vid ett pulstryck på 50 mmHg eller mer ökar risken för till exempel hjärtrytmstörningar och stroke. Ett för högt pulstryck misstänks tillsammans med sjukdomar som diabetes bidra till ögon- och njurskador.

Lågt pulstryck

Ett lågt pulstryck är när ditt pulstryck är en fjärdedel eller mindre av ditt systoliska blodtryck. När detta händer kan ditt hjärta inte pumpa tillräckligt med blod ut i kroppen. Det låga trycket uppstår vid sjukdomar som hjärtsvikt och vid vissa hjärtklaffsjukdomar. Det händer också om du är skadad och har förlorat mycket blod eller blöder inne i kroppen.

Vilka är riskfaktorerna?

Precis som med högt blodtryck så förändras pulstrycket med åldern. Utöver åldern finns det riskfaktorer du kan påverka. Bland de saker som höjer det systoliska trycket och därmed pulstrycket hittar vi: övervikt, stress och stillasittande livsstil. Kost spelar också en stor roll. Alkohol, fet mat och allt för mycket salt är också dåligt för övertrycket och därmed pulstrycket.

Läkare ser till helheten

Att bara titta på pulstrycket ger inte en fullständig bild av din hjärthälsa. Det kan ge en fingervisning om hur hårt ditt hjärta jobbar. Men det är tillsammans med under- och övertryck som en läkare får en bättre bild av din hjärthälsa. På läkarspråk talar de om en ”förbättrad kardiovaskulär riskvärdering” när alla tre värdena används för att göra en bedömning av din hälsa.

När ska du ringa din läkare eller vårdcentral?

Högt blodtryck har vanligtvis inga symtom förrän det är farligt högt. Att regelbundet mäta ditt blodtryck är det bästa sättet att veta om du har högt blodtryck eller inte. Om du kontrollerar ditt blodtryck regelbundet och märker att du har ett högt eller lågt pulstryck bör du kontakta din vårdcentral för att prata om det. När vi säger högt pulstryck menar vi 60 mmHg och när vi säger lågt menar vi ett pulstryck som är mindre än en fjärdedel av det systoliska trycket.

Men ditt fokus ska ligga på att hålla koll på ditt under- och övertryck. Pulstrycket är bara ett intressant värde tillsammans med de andra två.

Mät ditt blodtryck med en kliniskt validerad blodtrycksmätare för hemmabruk. Då slipper du boka tid på vårdcentralen. Du kan mäta hemma i lugn och ro under samma förhållanden och därmed få en god uppfattning om ditt blodtryck och pulstryck.