Hur ont gör det egentligen? VAS-skalan hjälper dig berätta

VAS står för Visuell Analog Skala och är en 10 centimeter lång ”linjal” som patienten kan markera sin upplevda smärta på. VAS-skalan går från noll som är ingen smärta till tio som är ”värsta tänkbara smärta”. En annan skala är NRS-skala. Då säger du ett värde mellan ett och tio för att beskriva din smärta. Det är du som patient som visar värdet, inte läkaren som uppskattar det.

Flera skalor men samma smärta

Det finns andra skalor som sjukvården använder sig av. Numerisk skala (NRS-skala), där patienten säger ett nummer mellan noll och tio. VAS-skalan och NRS-skalan blandas samman då patienten ofta bara säger det numeriska värdet utan att markera på ”linjalen”.

Det finns även VDS (Verbal Describing Scale) och VRS (Verbal Rating Scale) som är beskrivande skalor där patienten beskriver sin smärta med redan utvalda ord. Vanligast är en sjugradigs skala med ord som ”Måttlig smärta”, ”Medelsvår smärta” och ”Svår smärta”.

För barn som inte lika klart kan gradera sin smärta finns det en skala med ansikten där barnet kan peka på ett uttryck av smärta. Skalan heter “The faces Pain Scale”.

VAS har blivit samlingsnamnet för smärta

Trots att många säger ett värde och, alltså använder NRS-skalan, så säger vi VAS. Fördelen med VAS-skalan är att allt fler blivit bekanta med namnet och hur den graderar smärta. Med VAS kan vi snabbt berätta hur ont det gör och det är lätt att förstå graden av upplevd smärta. Det som gör att VAS-skalan fungerar så bra är att det är lätt för dig att berätta hur din smärta förändras. Blir den starkare och hur mycket? Att ge smärta ett numeriskt värde gör den mer greppbar.

Utmaningen när VAS-skalan ska berätta hur ont det gör

Smärta är väldigt individuell och det blir en utmaning när en subjektiv känsla som smärta ska få ett numeriskt värde. Till det kommer problemet att människor är olika tåliga för smärta. Människor som upplevt kraftig smärta får ofta en högre ”smärttröskel”. Här kan Mankoskis smärtskala vara till hjälp. Mankoskis skala går från noll till tio men alla stegen har beskrivningar.

Mankoskis NRS-skala

1. Ingen smärta.
2. Mycket obetydlig irritation.
3. Obetydlig irritation.
4. Smärtan är stark nog att distrahera.
5. Du kan ignorera om du är ordentligt engagerad i något, men är fortfarande distraherande.
6. Smärta som inte kan ignoreras i mer än en halvtimme.
7. Kan inte ignoreras mer än korta stunder, du kan bara arbeta korta stunder med ansträngning.
8. Smärtan stör sömnen och gör det mycket svårt att fokusera.
9. Mycket begränsad fysisk aktivitet. Illamående/yrsel är en del av smärtupplevelsen.
10. Oförmögen att prata. Skriker eller stönar okontrollerat. Nära delirium.
11. Smärtan leder till medvetslöshet.

Olika sätt att bli smärtfri

Det finns många orsaker till att vi har ont. Huvudvärk kan vara muskelspänningar eller vätskebrist. Muskelsmärta kan bero på träningsvärk eller ett slag. Ledsmärta kan vara en skada eller inflammation. Det viktiga när du har ont är att ta reda på orsaken och sedan hitta ett sätt att behandla på. Ibland är huvudvärkstabletter det som passar bäst. För många typer av muskel och ledvärk finns TENS. Transkutan Elektrisk Nervstimulering. En svag elektrisk puls som blockerar smärtsignalen att nå ryggmärgen och hjärnan. Sedan är rörelse oftast bra mot smärta. TENS kan då hjälpa till med att minska smärta i muskler och leder så att du kommer i rörelse.

Så nästa gång du har ont, notera din upplevda VAS. Använd Mankoskis NRS-skala för att hitta rätt värde. Har du problem med smärta kan det vara bra med en smärtdagbok och då ger VAS-skalan ett överskådligt värde hur din smärta förändras över tid. Kontakta din läkare om du har problem med smärta och om det hindrar dig i vardagen.

Omrons TENS-apparater hjälper dig hantera smärta utan läkemedel eller risk för biverkningar.

Det är viktigt att läsa bruksanvisningen och säkerhetsinformationen innan du börjar använda TENS. Du ska till exempel inte använda TENS om du har pacemaker.