Hjärtflimmer har de flesta hört talas om, men känner du till förmaksfladder? Förmaksfladder och förmaksflimmer är två olika sjukdomar där hjärtat slår oregelbundet. De är lika till namnet men skiljer sig i hur hjärtat slår. Förmaksflimmer, ibland kallat hjärtflimmer, är vanligare än förmaksfladder som lyckligtvis är ganska ovanligt.
Hjärtat har fyra ”rum” som tillsammans pumpar runt blodet i kroppen. Två förmak och två kammare. Förmaket fyller kammaren som sedan pumpar ut blodet i kroppen. Höger sida av hjärtat pumpar blod till lungorna och vänster sida pumpar ut till resten av kroppen. Förmaksfladder och förmaksflimmer är när förmak och kammare inte pumpar i takt.
Skillnaden på förmaksfladder och förmaksflimmer
Hjärtats pumprörelser styrs av elektriska impulser. Flimmer eller fladder uppstår när impulserna hamnar i otakt. Vad är skillnaden mellan de två? Vid förmaksfladder blir det som en elektrisk kortslutning vilket gör att signalen går runt i hjärtat. Hjärtat slår då mycket snabbt men med en ganska jämn rytm. Vid förmaksflimmer har hjärtats signalsystem kommit i otakt. Förmaket pumpar oregelbundet och ofta mycket snabbare än normalt. Vilket gör att förmak och kammare får olika rytm.
Hur vanligt är förmaksfladder?
Förmaksfladder är sällsynt. 1 procent av alla 50 åringar drabbas. Sedan ökar risken med åldern. men totalt uppskattas 3 procent drabbas av förmaksfladder. Flimmer är lite vanligare. Var fjärde person över 40 år förväntas drabbas av förmaksflimmer någon gång i livet.
Symtom på fladder och flimmer
Hälften som drabbas av förmaksflimmer har inga symptom eller besvär alls. Symtom på förmaksfladder är oftast hjärtklappning. Då slår hjärtat snabbare än vanligt och pulsen känns lite ojämn. Ibland kan symtom som andningsbesvär, bröstsmärtor, trötthet och yrsel förekomma.
Sök vård direkt om du får svårt att andas eller ont i bröstet, svårt att lyfta armarna ovanför huvudet, talsvårigheter eller förlamad i ansiktet. – det kan vara en stroke.
Vad orsakar förmaksfladder och förmaksflimmer?
Tyvärr är orsaken till flimmer och fladder ibland svår att bestämma. Och i upp till 30 procent av alla fall förblir orsaken okänd. Bland kända riskfaktorer hittar du högt blodtryck, kärlkramp, alkohol, rökning och övervikt.
Vad kan du göra själv?
Kontakta din vårdcentral om du misstänker att du har förmaksflimmer eller förmaksfladder. Följ sedan läkarens råd och ordination. Och läs gärna vår artikel om att leva med förmaksflimmer. Sedan kan det vara bra att försöka hitta vad som kan starta en flimmer- eller fladderattack. Se om det är kaffe, alkohol, stress eller hård träning som startar en attack.
Risken för stroke ökar vid både fladder och flimmer. Så därför ska du söka vård om du misstänker att du lider av någon av dessa hjärtsjukdomar.
Behandling mot förmaksfladder
Det finns många olika behandlingar av förmaksflimmer och fladder. Allt från blodförtunnande läkemedel och betablockerare till rytmstabiliserande medicin. I extrema fall kan kirurgi bli aktuellt. Så håll en öppen dialog med din läkare så hittar ni tillsammans den behandling som passar dig bäst.
En blodtrycksmätare med EKG eller AFIB-funktion ger svar om dina symtom är en förmaksfladder-attack.